Tjenixen folks!

Just nu har jag fallit in i en period där jag verkligen gillar och uppskattar att se på självbiografier, eller dokumentärer om man säger så. I går såg jag Beyoncés dokumentär "4", vilket faktiskt är namnet. Men jag såg Även Justin Biebers ”Never say never”. En sak kan jag säga om den: den här filmen förändrade hela min syn på inte bara Justin, utan även artistvärlden överhuvudtaget.

Jag hade ingen aning om att det låg så mycket jobb bakom den positionen han har kommit till just nu. Jag trodde att han bara åkt in på en räkmacka in i kändislivet pågrund av Usher, men så är fallet absolut INTE.
År och månader av arbete låg bakom innan världen överhuvudtaget tog notis om honom. Radiostationer tyckte hans musik var för barnslig, skivbolag sade nej även med Ushers sällskap. Innan Justin ens blev upptäckt av Scooter Braun uppträdde han på gator, i gränder och på sin skola i Kanada. Och se nu? Se hur långt grabben har kommit? Snacka om att bita i det sura äpplet och ha ångest över att man inte var den första som signade honom.

I filmen får man följa Justins väg ända från födseln med gamla videoklipp och fotografier, och se vilken fantastisk naturbegåvning han faktiskt har. Redan som ett ungt barn spelade han gitarr, piano, fiol och trummor med ett fåtal lektioner, ett tidigt bevis på en naturbegåvning. Att få se hur mycket en person faktiskt vill, och sedan få se hur han får sin dröm uppfylld- det var fantastiskt.

Man får följa honom bakom kulisserna och se vilken otroligt rolig, skojsam och omtänksam person han faktiskt är. Man får se hur hängiven en 16 åring kan vara sitt jobb, och hur mycket han uppskattar livet. Det finns såklart tillfällen då han vill vara en "vanlig människa", och man får även se hur Justin försöker tackla berömmelsen och leva ett normalt liv för att inte gå miste om den bästa tiden. Det som slår mig, det är hur otroligt ödmjuk han är mot allt och alla. Då kanske ni säger: "ja men det är ju uppgjort för att vara på film", men då ska ni veta att en stor del av materialet filmades innan Justin ens visste att en film skulle göras. Under vardagliga situationer och händelser. Eller ja, vardagliga situationer för en världsstjärna.

Justin har planer, många av er tror att han bara är en "period" men då ska ni nog tänka om. Han har framtidsplaner, och den här grabben kan fortsätta så länge han vill. Han har åstadkommit saker som ingen annan gjort förut. Fansen, eller Beliebers som han kallar dem, är BEVISAT dem mest hängivna fansen världen någonsin skådat. Och dem är så många att antalet aldrig förut skådats. Fortfarande förblir stjärnan ödmjuk, och ni som fortfarande sitter och tvivlar: ni ska bara veta hur mycket tid han ägnar åt sina fans. Som han trots allt säger hela tiden: "U guys are the reason why i'm here today, thank you for letting me live my dream."
Justins bedrifter är många, men det är inte en enda 16 åring i världens historia som någonsin lyckats sälja slut på biljetterna till MADISON SQUARE GARDEN på 22 MINUTER. Madison square garden är den mest eftertraktade scenen för artister i hela världen och även en av världens största arenor. Artister såsom Michael Jackson, The rolling stones och Lady Gaga har uppträtt där. Det är ett privilegium. Förstå hur det var för Bieber att gå om alla dessa världsstjärnor och sälja alla biljetter på 22 minuter?

Jag tycker det var riktigt roligt att få se Justins familj bakom kulisserna. Justins familj består såklart av mamma, pappa, mormor och morfar (vem han förövrigt står riktigt nära). Men även arbetskollegor och producenter som han kommit riktigt nära. När man ständigt är på turné blir det trots allt som en familj, vilket man verkligen får se under filmen. Hur dem skojar, hur dem retas, hur dem kramas- och ja, hur dem gråter tillsammans.

Men en sak ska ni veta, Justin är ingen "super-human". Han är en vanlig tonåring med vanliga bekymmer och besvär, vanliga ambitioner. Han är verkligen en pojke bakom scenen och på fritiden med sina vänner. Däremot skiljer han sig från mängden: han fick sin högsta dröm uppfylld genom stenhårt arbete.

Jag skulle kunna fortsätta den här recensionen för evigt, men jag måste nog börja avbryta nu. Ni som säger att Justin har playback på varenda av sina konserter och att han får sin röst fixad i varenda sång: tänk om. Han är en fantastisk sångare, vilket BEVISAS i filmen. Ni som säger att han är hjärtlös och egoistisk: han har donerat miljontals kronor till välgörenhet och är just nu med i ett projekt som heter "PencilsOfPromises" där han donerar pengar till en organisation som bygger skolor i U-länder.

Jag är ett fan av honom, men jag tar det inte till den ”hysteriska nivån” som många gör. Jag älskar hans musik, och som person beundrar jag verkligen och ser upp till honom. Han har åstadkommit så mycket och uppmanar alla att leva sin dröm, även fast alla kanske säger emot. Never say never.

Och till alla haters: Någonsin hört Justins låtar? Då kanske ni känner igen den här texten som han sjöng på Madison Square Garden:




Skälen till hat är endast, och ENDAST avundsjuka. Men jag vet att alla fans väger upp alla haters.

 Se filmen Never say never. Den kommer förändra er syn på Justin Drew Bieber för alltid

Sitter och kollar på en playtrough av spelet Condemned: a criminal orgins. Förlåt, men ett så jävla ballt spel. Jag skulle nog aldrig palla spela det själv, men det är riktigt grymt.

Genomgången som är uppdelad i 4 delar har lagts upp av Bluexephos, alltså The yogscast. Det spelas av Hannah och Simon, riktiga fegisar alltså. Dem skrämmer upp mig med :)P Testa och se på detta helt själv i mörkret nu klockan 01.15. Vilken jäkla människa som helst hoppar ju till för i ******. I like it.

Hörde precis att det fanns Condemned-filmer också? Awesome, ska kollas!

Funderar också på att börja skriva typ minirecensioner av spelen jag klarar av och spelar ut. Precis som jag gör med filmerna jag ser. Det skulle vara coolt va? :D

Spelet och filmen handlar om två helt olika saker, spelet är läskigare. Men filmen ska ändå ses!!

Stay tuned ;)

Jag är ett geni! Många bra ideér kommer när man spelar :') Jag förväntar mig inte att någon ska fatta, detta är internhumor.









Bild 2 och 3 hänger i hop lite. R.I.P Honeystew- drowned in the pool of life.

Det mina vänner är ironi. Jag är ett geni.

Goood natt!

Tjoo tjoo! Hur mår ni nudå i det här lite halvbra vädret? Varmt som attan ute tycker jag, men solen lyser bara då och då. Jag ska väl i allafall vara med kompisar idag, OCH få tillbaka MY BELOOOOVED IPHONE BBY! Och sen så kommer våran nya båt transporterad på lastbil vilken dag som helst, på fredag tror jag det var! Så jag är aaaasglaad!

Men i allafall, jag lovade ju att skriva om filmerna jag har sett i helgen, och intresserad eller ej: här kommer dem:


Genre: Äventyr/Western
Young guns: Denna film utspelar sig i 1800-talets New Mexico i staden Lincoln. Denna film är helt och hållet byggd på en riktig historia, och handlar om Billy The Kids banditgäng. Billy the Kid spelas av Emilio Estevez som förövrigt också är Charlie Sheens bror, som också spelar med i filmen. Detta gäng som du ser på framsidan är ett par unga killar under 21 år, som lyckats komma på fel väg i livet. När dem får en andra chans av boskapsägaren John Tunstall tar dem den villigt, och dem lär sig läsa och bete sig. Men när John blir skjuten av en rivaliserande boskapsägare tar dessa 6 st pojkar lagen i egna händer, och gör allt för att utkräva hämnd.

Jag tycker att den här filmen var riktigt underhållande, och dem har fått in humor i det hela. Emilio Estevez portättering av Billy The Kid är helt otroligt bra. Billy The Kid är ju känd för att ha varit en ung (19 årig) hänsynslös cowboy som levde under 1800-1900-talet. Det är inte lätt att leva när man har ett pris på 700 dollar på sitt huvud. För 700 dollar klipper många vänskapsband. Han sades vara så snabb på att dra pistolen att ett mynt inte ens hann falla till marken. Det häftigaste är ju att allt är verkliga händelser. Man kan inte låta bli att älska Billy The Kid.
Betyg: 9 av 10!


Vill ni läsa mer om den verklige Billy The Kid- a.k.a William .J Bonney: http://en.wikipedia.org/wiki/Billy_the_Kid


Genre: Skräck
Ja, sen så har jag ju sett Alone in the dark vilken är en film som är baserad på en serie med spel som går under samma namn. Filmen handlar väl kort om en uråldrig paranormal makt som släpps lös, vilket då betyder människodödande monster. Då blir det såklart en kamp på liv och död för att överleva.

Jag tycker att denna filmen var dålig. Dåliga animeringar och gammal story. Nej den tilltalade inte mig. Den hade egentligen allt, blod, monster, mörker.. Ja allt sånt. Men konceptet tilltalde inte mig, sorry. Besviken på Chistian Slaters skådespelarinsats. Han stack inte ut. Betyg: 2,5 av 10


Genre: skräck/reality
Sen så har jag sett detta mästerverk, The Ghost and the Darkness. Denna film utspelar sig i området Tsavo i afrika under slutet av 1800-talet. Man får följa John patterson, en just nybliven pappa som reser till denna plats för att arbeta som arbetsledare för ett brobygge under 5 månader. I början flyter allting på och går som planerat, men under nätterna försvinner arbetare spårlöst, bara för att bli hittade halvätna, sönderslitna och blodiga någonstans på afrikas savann. Tiden går och skräcken sprider sig, och man vet nu att det är två lejon som orsakar alla dödsfall. Dessa lejon, dem är inte vanliga. Folket kallar dem The ghost and the Darkness, för dem anfaller under natten tyst, men även vildsint på dagen. Detta har aldrig skådats förut. För att kunna leva säkert måste något göras åt lejonen, men allt går inte som planerat. De mänskliga jägarna blir snart de jagade.

Jag tycker att denna film var helt otroligt bra. Och även denna är helt baserade på riktiga händelser. De två riktiga lejonen, The Ghost and the Darkness finns uppstoppade på ett museum i Illinois. Det sägs att dem dödade över 100 man innan dem skjöts. Men detta är ett VÄLDIGT ovanligt beteende för lejon, så få absolut inte fel uppfattning av dem nu.

Effekterna är riktigt välgjorda trots att den är gjord 1996, och faktumet att dem använde riktiga lejon vid inspelningen är riktigt häftigt och planerat. Betyg: 10 av 10!



Och här har ni dem riktiga "The Ghost and the Darkness". Det är två hanar, men dem har tappat manen under dem 100 åren dem har varit på museum, och uppstoppningen har gjort att dem krympt.

Sen så har jag sett ca 4 filmer till, men jag valde ut dem här tre. Och The ghost and the darkness kommer finnas i mitt minne ett långt tag. En epic film!

Yes yes yes.. Nu kom jag precis hem från att ha varit i dånviken och badat med väääänner :D Askul faktiskt! Aidsmyggor, bävrar, uttrar och lera= Kan det bli bättre? Skämt åsido, men askuuul var det!

Sen så är jag jätteglad också, för lillebruuuuuur ska chacka Counter strike source typ i övermorgon! Har saknat spelet asmycket, men min kusin bytte lösenord så där försvann det. Men nu igen! Och zooombies dessutom. Je suis très heureux!

I morgon blir det mer bad vid dånviken, gooooood naaaatt /En överlycklig tjej

Btw så äger jag på zombie plague. Human mod kan ta sig :D